Hörneå bys hemsida www.becken.se
Telefontrådens öde
På datorn finns en mapp som heter ”att göra” med händelser som kan var av intresse för Becken-Webben. Antalet halvfärdiga artiklar och bilder börjar bli omfattande i denna mapp och undermappar. Här tar vi tag i en av 2014 års händelser som kan förtjäna uppmärksamhet – om telefonhistoria.
Bild 1. Televerket "eller vad det nu heter" rycker ut, eller snarare rycker upp en gammal telefonstolpe i byn.
Det var den 7:e augusti som en lastbil och en traktorgrävare kom körande i hög fart genom gårdsplanen. Man förstod ganska omgående att de kom från ”Televerket”, eller snarare, det som en gång i tiden var Televerket och nu heter något annat. Målet var ett antal telefonstolpar och tråd som nu skulle bort. Detta görs då man bedömer att behovet av denna tråd inte längre finns. Då vill man få bort stolparna för att slippa underhållet som inte fyller någon funktion - berättar man.
Bild 2. Telepojkarna sågar här av en stolpe under marknivå. De har frågat undertecknad markägare om tillåtelse för denna lösning istället för att fälla skog och köra in traktorn till stolpen. Dessa gamla stolpar har impregnering av den sämre sorten, men där har den ju stått i många år redan.
Tråden som skulle bort var den som löpte längst in i byn till ”sotars”, dvs gården där sotarfamiljen Ekholm en gång bodde för 50 år sedan. Idag bor Leif och Siv där. Liksom flertalet andra i vår ultramoderna by Hörneå så nyttjar Leif och Siv IP-telefoni via optisk fiber, samma fiber som är upprinnelsen till Becken-Webben. Behovet av koppartråd minskar.
Bild 3. Denna tråd bär minne av skribentens egen lagning - läs texten.
På något sätt kändes det dock vemodigt att se tråd och stolpar falla till marken. En epok av telefonhistoria går i graven. Tänk så många samtal som passerat genom tråden – både glädje och sorg – fram och tillbaka.
Bild 4. Hackspettarna kommer sakna sina stolpar - här en perfekt urgröpning för kotten.
Skribenten erinrar också hur besvärligt det varit att fälla träd i skogen där tråden gick. Ibland händer det att träd inte ramlar dit de ska. I just detta fall som inträffade en sen höstdag för 10 år sedan dök en tidigare okänd gren upp på trädet som påpassligt drog med sig telefontråden i sitt eget fall. Ett straff till skribenten med motorsåg. Leif och Siv hade därmed förlorat sin telefon.
Bild 5. I nostalgins tecken studeras televerkets gjutjärnslock i Gamla Stan i Stockholm. Skribenten passerade där veckan efter att stolparna drogs upp. Här ses ett gammalt lock mellan kullerstenarna, ett foto just avsett för denna artikel. Man noterar kronan som står för Kunglig Rikstelefon. Dessutom ser man korslagda trattar i nedre delen, dessa kanske symboliserar dåtidens hörlurar som man höll i handen då man pratade i väggtelefonen.
Fortast möjligt innan mörkret lägger sig restes en lång stege mot stolpen för att laga tråden. Tråden hade fyra ledare och för säkerhets skull löddes dessa för att undvika framtida glappkontakt och problem som skulle uppdagas av Televerkets polis.
Bild 6. Nästa generation av gjutjärnslock i Gamla Stan. Kronan finns kvar men trattarna är nu ersatta av en stjärna. De blev väl omoderna.
Elsladden till lödkolven var lång, kommer man ihåg, och stegen stod inte stadigt, och stegen var dessutom mycket lång kommer man även ihåg. Man vill inte bli skyldig till Telehaveri och dyrt skadestånd av staten. Förvisso kände man respekt för dåtidens statliga verk, men oron var större för dyra utryckningar från detta verk.
Bild 7. Här börjar det se modernt ut. Men, kanske är det 1950-tal. Design av kronan ser fortsatt gammal ut.
Besvären med dyra utryckningar som belastar kunden kan även sägas vara en faktor som urholkat stenen. Det gamla telemonopolet hade negativa sidor. Att hävda att telefonen inte fungerade bra parerades fort av Televerket med orden att "kunden får stå för kostnad av utryckning om felet satt innanför väggen". Så levde man i flera år med en telefon som i princip inte gick att prata i. Till slut tog skribenten saken i egna händer och kunde diagnostisera att luftledningen till huset var åskskadad. Först då vågade man ”ta hem” Televerket att åtgärda problemen, fort och gratis för kunden.
Bild 8. Här heter det rätt och slätt "TELE". I övrigt är det sparsam design. TELE, så hette ett statligt företag som tillverkade telefonutrustning, som nog var en del av dåtida Televerket. Man får läsa mer på nätet.
Det gamla telemonopolet hade även positiva sidor – för i regel fungerade allt bra.
Gunnar Engström, 2015-03-28
Besökare
Hörneå bys hemsida www.becken.se